Det är helt sjuk. JAG är helt sjuk. Eller börjar bli åtminstonde. För när jag kollar in i skärmen, när jag snackar med han så ser jag plötsligt honom framför mig. Hans miner, gester, skratt. Jag ser allt så klart framför mig. Som om jag ser honom genom skärmen. Och då ler jag så fånigt så jag försöker sluta le. Men det går inte. Från öra till öra. Jag kan inte sluta le. Jag är en dåre.