Jag bär på så många tankar just nu..

Jag är så himla besviken på en person just nu, det känns som du inte bryr dig om vår vänskap och hur mycket den redan kommit till skada. Den existerar knappt och du verkar inte bry dig dig. Ett enda dugg.

Jag är också besviken på en annan person, som tror det är okej att ta in mig i sitt liv varje gång han blir sårad. Jag älskar dig, du är min vän men du kan ändå inte göra så. Det är inte rättvist mot MIG. Saknar att ha dig i mitt liv, jag gör verkligen det. När vi väl snackar så snackar vi. Men det finns ändå något i mellan oss, något som funnits där sen redan före sommaren. Tack vare dig.

Jag önskar allt kunde vara som det var före sommaren, allt va perfekt.