Nella och hennes schitzo humör är tillbaka..

Alltså det är så frustrerande. I ena stunden känner jag att jag bryr mig inte, jag SKA kämpa för detta för det finns ingen som kan kontrollera mina känslor och ingen ska styra och ställa över mitt liv. Men samtidigt känner jag att det är inte lönt att motarbeta min mamma, liksom min mamma är som hela Romarriket och jag är liksom en fjuttig bonde från danmark. Jag förlorar vilket som. HON har stormakten. Och jag vill heller inte utsätta honom för ett sånt förhållande. Det är redan så mycket som han gör för mig, han är verkligen bäst. Jag vet inte vad jag ska göra. Åt helvete med allt.