Jag avskyr mig själv för tillfället. Jag vill inget annat än vara lycklig, glad osv. MEN varför finns det en liten oro som gnager i mig? Som viskar upprepande: han menar inte vad han säger. Varför måste jag ha så otroligt dåliga tankar om mig själv? Jag kan inte släppa in honom än. Jag kan inte tillåta mig att känna lycka; för att? Jo, för att efter ett tag blir man så automatiskt. Man blir immun mot komplimanger och allt vid dess like. Man släpper inte in folk lika lätt. Kanske för att varje gång man gjort det har de bara rivit den stora barriär som jag byggt upp så många gånger. Ah. Depressiva tankar mina vänner, depressiva tankar och jag drunknar i dem. Nej ush och fy, nu ska jag låta naturen ha sin gång. Blir jag sårad igen så får jag helt enkelt handskass med det då, inte sant?


Leona Lewis - keep bleeding love.
Utjattad, gammal, sönderspelad.
I can't stop listening.

God morgon bloggvärlden.

Idag vaknade jag upp och kände mig rakt av skitful. Mitt hår är inte ens värt att tala om, mitt ansikte har kommit in i puberteten på nytt, min mage är svullen och ja, jag är bara riktigt äcklad av mig själv idag. Det är så jobbigt att man ska behöva gå till skolan och allt då. Nåväl, vi alla har väl våra mindre bra dagar.

Det har inte blivit mycket bloggande från min sida - förlåt. Jag har bara inte haft något att skriva om. Tro mig, mitt liv är riktigt tråkigt för tillfället. Skolan tar så mycket av min energi att jag lever endast på helgerna. Jag undrar hur det blir nu när jag ska börja jobba? Fredag och lördag kommer vara mina hjältar, de enda dagar då jag får tid att faktiskt andas. Egentligen knappt lördag eftersom jag har dans klockan 12 på söndag. SÅ fredag, den dag då man helst av allt vill stänga av sin mobil, vinka adios till solljuset, krypa ner under täcket och sova hela dagen är den dagen då jag förväntas göra allt man borde göra om helgerna. Meeen jag ska inte klaga!

För övrigt kan jag bara säga: kompis, det går bra nu. För det är det som det gör. Inte överdrivet bra, men tillräckligt bra för att jag ska må bra.

I fredags var det inspark på luftkastellet, det var helt okej. Men efter att ha dansat från 23.00 - 02.00 i skor som fått mina fötter att ändra form (för små? för höga? för trånga? för stora? de var bara inte gjorda för mina fötter) och sedan somnat runt halv fem för att vakna 10, kan ni gissa hur slut jag va på lördagen? Planerat var det att vi skulle ta det lugnt, ha en  absolut-tjejkväll men tror ni det blev så? Icke. Jag blev iväg släpad på fest där mina ögon liknade snakebaby's (och jag vet att det inte är något att skämta om, but hey, det var faktiskt inte ens ett skämt. De var så röda!) för att sedan få ta hand om min kompis som verkar ha blivit alkolist var inte så avslapnande som jag hade föredragit att den lördagen skulle blivit. Men jag hade kul och träffade nya folk, vilket aldrig är fel. Idag var det också bara att upp och hoppa relativt tidigt för jag skulle ju på dans klockan 12. Det var urkul, Sofie och jag ä l s k a r det! Jag älskar allt, studion, vår danslärare, dansen, musiken. Jag längtar sönder mig till nästa söndag. Är även mycket stolt över mig, då jag idag gick ända bort till centrum med E & S utan att handla något alls sött. Bara en Cosmo tidning och ett par Läkerol (i ett syfte som jag inte tänker ta upp i bloggen....) och jag hade ändå 100 kronor med mig. En guldstjärna i hörnet till moí.

Annars händer det inte mycket häromkring. Jag smsar lika mycket som alltid. Jag läser lika mycket som alltid. Jag pratar lika mycket som alltid. Hm, har kommit i underfund med en sak angående mitt intoleranta betéende mot killar. Jag är en sån person att jag aldrig (LÄS: ALDRIG, inte så om det ens gällde liv eller död) skulle skrivit till en kille först. Vilket jag då verkligen inte gjorde i detta fallet heller. Förut så har det väl fått killar att bli kanske mer intresserande då jag verkar ointresserad och liksom, vi vet alla att killar gillar att have something to chase. Efter ett tag så tröttnar man. Jag skriver aldrig först. Det har blivit en vana, en självklarhet. Men idag. Idag ni! Idag så kom den dagen då jag insåg att det faktiskt inte funkar så. Man ska inte skriva hela tiden och varje gång, men ibland är det faktiskt okej att börja skriva till killen. Tack vare Sofie fick jag lära mig att detta var effektivt och att det faktiskt visar att "hallå, jag är intresserad". Kanske jag ska börja med det? För idag så funkade det mycket bra.

Jag älskar att gå in i mitt rum och mötas av min mobil då den avger ett azur-blått (och nu syftar jag givetvis på FÄRGEN azur och inte KILLEN azur) litet "message"-brev. Öppna mobilen och se att jo, den person man faktiskt velat ha sms från har skrivit. Jag kan inte beskriva vilken otroligt LÄTTNAD det är. MEN, att se det söta lilla blå brevet blinka, öppna mobilen och läsa ett värdelöst sms (ta inte illa upp ni som smsar mig, ni vet att era sms inte är värdelösa men ni fattar min poäng? hoppas jag...) får mig att vilja knäcka min mobil på hälften och aldrig någonsin inskaffa en ny. Fast jag tar det endå med en nypa salt. Svarar lugnt och sansat (utom då jag fick ett litet utbrott och skrev: "DIN MAMMA!". Förlåt mig, Ems haha. Men du blowade mina förväntningar) och låter ilskan tina bort. Vad ska man annars göra? Eller så kan man testa att sitta och stirra på mobilen och hoppas att på något telepatiskt sätt ska man få personen att skriva. Inget jag rekomenderar dock. Tidskrävande och inte särskilt effektivt.

Ibland känner jag ändå att det hade varit så ofattbart skönt att göra sig av med alla "kärleks-relaterade"-känslor eller vad man ska kalla det. Liksom, kunna känna att PCD's "I dont need a man" är the soundtrack of my life if my life was a movie. Men det är det inte. Och så är det. Ibland vill jag så gärna vara någon annan än den jag är och då måste jag liksom ta en "time out" och verkligen påminna mig själv att jag inte behöver ändras för någon.

Från en sak till en annan så sitter jag iallafall här. Som så många gånger innan. Har sett mina bättre dagar, and so has my hair. Hade Anna Skipper sett mig hade hon fått hjärtattack. Inte i "Du är vad du äter syfte" mer rent.. psykiskt syfte. Mitt tillstånd är inte det bästa. Jaja, nu ska detta lilla schitzo gå och göra annat!

Hoppas detta (för långa) inlägg gjorde en liten "payback" för alla dagar jag inte skrivit.

Pussar

världen är rutten. varför är de så såvrt att acceptera? kan inte alla bara acceptera så gör jag också det. jag hatar världens ruttenhet.

im giving up.
im giving in.
the depression is biting hard on me.
it's not good and im not fine.
im giving you up.
im giving you in.
you're bruising me.
say you're sorry.
im out of the game.
im giving up.
im giving in.

jag hatar att jag hatar mig själv för dig.
jag hatar att jag sitter här och mår så jävla illa men jag vägrar sova ifall du kanske skriver till mig.
jag hatar att jag läser dina sms hela tiden om och om igen.
jag hatar att det är dig jag vill ringa när jag druckit.
jag hatar att du är den enda som förstår mina tankar.
jag hatar dig för att jag älskar den du är.

Varför snurrar det, mamma?
Jag har inte snurrat på en gunga
jag har inte klätt mig i prinsess kläder och snurrat.

Jag hatar när jag mår dåligt. Då sysselsätter jag mig med något, och när jag är klar och gjort varenda liten detalj så hinner sömnen ikapp mig. Fast jag kan inte gå och lägga mig för då hinner mina tankar ikapp mig. Så jag håller mig uppe tills mina ögon inte klarar mer, för då vet jag att när jag lägger mig är sömnen snabbare än tankarna. Någon gång måste jag ta itu med allt, förr eller senare slår det tillbaka på mig. Hårdare än förut.

Nu har jag nått botten.
Slagit i så hårt det gick.
Det går inte längre ner för jag har förlorat allt nu.
Allt som någonsin betydde något.
Allt är förlorat.

Varför ska det vara så svårt? Varför ska man behöva lägga ner så mycket tid och själ i något som inte fungerar? VARFÖR ska man försöka in i det sista, testa varenda alternativ som går för att sedan mötas av detta? Varför kan det inte bara gå som man vill? Det borde det göra. Det har det gjort. GUD, VARFÖR ÄR DET SÅ JÄVLA SVÅRT OCH FÅ PHOTOSHOP?!

Hur kan du bara göra så? Jag har verkligen försökt nu att rädda det lilla som finns kvar, men fine. Om du inte vill så är det inget jag kan göra. Ändå så blir jag så himla sårad. Du försöker inte ens.

Panik. Inget bra på tv. Inget att göra på internet. Vad-ska-jag-ta-mig-till?

Hej söta lilla bloggen!

Idag är jag allt för trött för att fungera normalt, min hjärna är inställd på stand by läge och allt jag vill göra är att sova! Bättre blir det inte av regnet heller ju. Vill ni inte bara lägga er ner och bara ZZZZZZZzzzzzzzzzzzzzz? Jag vill alltid det. Får så ont i huvudet av att vara trött när det regnar ,haha koko!

Idag hade vi sammabetsövningar i stort sett hela dagen, älskar verkligen min klass. Särskilt Alicia och Elle, vi har så kul hahah alla vi 5.

Känns som jag har för mycket att göra nu dessa kommenade dagar/vecka/or. Denna helgen är det "lärarens" fest, och sen blir det något mer med diana i think. Sen har jag en massa läxor, sen är det träning, sen är det helg och då är det tjemiddag, vet inte riktigt om jag får lov att sprida vidare detta underbara meddelande om tjejmiddag så jag låter det vara osagt. Men som sagt, känns fullspäckat! Äääälskar denna personens tjejmiddag/fester. Har alltid haft massor med kul och alltid träffat snyggos där. Hihi.

Nej nu ska jag äta middag sen får jag ta mig a nap.

Jag sitter här. Klockan är fem. Sofie har somnat, hon somnade runt 4 gissar jag. Tänk att jag fått henne att vara uppe så pass länge! Tricket? Jag tillfånga tog hennes mobil och sa att jag skulle läsa alla sms hon och ---- skickat. "Det står inget snuskigt, jag loooooooovar". Nej nej... inte alls.. NOOOOOOOOOOOOOT. HAHA. Jag ändrade även hans namn från ------bebis till -----bögis. Hihi. Britney har vunnit pris, Chris Brown, PCD, Linkin park och sen minns jag inte. Nu ska jag kolla vidare. PUSS

Jag har inte fått min rätta dos av sömn, hur ska jag kunna fungera normalt? Stackars Sofie, she's going to have a hard time kan jag tala om. Hela min kropp skriker vatten jag måste dricka vatten. Förresten, har varit riktigt sugen på att se filmen "Factory girl". Ska nog försöka få Sofie att se den idag. Vi ska ha en tv kväll, det ska bli idol, heroes, factory girl, om jag har tur och sen mtv music awards. God praise the one who made my schudle. Jag börjar 1 imorgon så jag kan kolla på mma men inte ni för ni ska till skolan. Suck on that.

Vet inte var jag ska börja, har suttit nu och stirrat på data skärmen i 10 minuter men vet ändå inte var jag ska börja. Jag har fortfarande en jävla fet hosta och blir alldeles yr så mycket jag hostar, antar det beror på syrebrist eller något.

Hejsan bloggen.

Idag är en BRA dag. Vet ni varför? :) Jo för idag bjöd "läraren" oss på sin 18 års fest. MJJJJJJJJIIIIIIIIPPI, det ska bli kul. Nya människor och sånt, det gillar vi! Jag sitter här och väntar på Vanja och Sofie. Vi ska pierca Vanja. JA that's right. Haha, hon är modig hon... Men nu känns det som jag itne kommer längre med detta inlägg utan slöddra rbara så puss.

Vilken dålig bloggare jag är! FY NELLA.

Ser att ni varit här inne en massa gånger de senaste dagarna. Förlåt. Seriöst. Men det är så mycket nu, känns det som. Läxor, vänner, bråk, intriger, familjen, skolan. BLÄ. Vill bara spy på allt det dåliga som hänt. HELA tiden. Det känns som om jag kommit in i en period då allt bara går ner.


ush och fy, det är SYND om mig

Jag bär på så många tankar just nu..

Jag är så himla besviken på en person just nu, det känns som du inte bryr dig om vår vänskap och hur mycket den redan kommit till skada. Den existerar knappt och du verkar inte bry dig dig. Ett enda dugg.

Jag är också besviken på en annan person, som tror det är okej att ta in mig i sitt liv varje gång han blir sårad. Jag älskar dig, du är min vän men du kan ändå inte göra så. Det är inte rättvist mot MIG. Saknar att ha dig i mitt liv, jag gör verkligen det. När vi väl snackar så snackar vi. Men det finns ändå något i mellan oss, något som funnits där sen redan före sommaren. Tack vare dig.

Jag önskar allt kunde vara som det var före sommaren, allt va perfekt.

Det är inte lätt när det är svårt. Att vara förkyld är jobbigt. Jag ser hur folk försöker hålla andan när jag hostar och hey, jag förstår er. Jag vill inte smitta er men ge mig inte mördarblickar bara för JAG är sjuk. Inte mitt fel, vänner, inte mitt fel..

Idag har jag handlat skor 4 par, varav ett par va till min älsklings lektion hehe. Ska försöka få en bild på dom alla så ni får se mina nya babes. Nu hade jag tänkt och gå och kolla vad som finns på tv för jag är så himla pigg. Måste tipsa om http://www.kanaler.se eller ni kanske redan visste om den? Nå väl, så är det väl alltid någon som inte vet. Där har ni alla kanaler och kan själv välja vilka som ska visas då ni besöker hemsidan. SMIDIGT!

TO COOL FOR SCHOOOOOOOOOOOOOOL

God morgon!
Jag har hunnit allt denna morgonen utom att göra mig iordning till skolan. Har kelat sönder med min fetknop samt försökt få iordning på mitt hår. Det ser ungefär likadant ut som på bilden även om jag slitit och kämpat för att få det någorlunda ok. Men nu börjar klockan bli mycket och jag ska ta bussen om ungefär 1h och 30min så bäst att snabba mig.

Puss

Nu är tänderna borstade, ansiktet rengjort, urinblåsan tömt, pyjamasen har varit på hela dagen så den är med på plats och jag ska strax sätta punkt för idag.

Men först vill jag bara ge eloge till en kille som alltid varit där för mig. När jag gråtit är det han som fångat upp mina tårar. Han som fått mig att le. Han är den bästa killen i hela universum. Hade jag kunnat hade jag gift mig med honom. Snyggast är han också, och sötast. En riktigt charmknutte. Det kan inte gå en enda dag att jag inte tänker på honom. Jag älskar honom med hela mitt hjärta, han är min bästa vän. Såklart snackar jag om ingen mindre än Fido. I will always love you, babe.

ny tagen bild på mitt sockergryn!

Nej nu ska jag och mitt hjärta gå och få vår skönhetssömn.
Goodbye and goodnight.